Vilken politiker vågar ta riktigt svåra beslut för att minska utsläppen?

Kina må ha  världens största utsläpp av koldioxid och med en enorm ekonomisk tillväxt, kombinerat med mycket klena ambitioner från ledarna att minska utsläppen kommer utsläppen av allt att döma fortsätta att öka snabbt, samma sak gäller i Indien. Som jag skrev tidigare har jag ändå förståelse för hur ledarna i diktaturen Kina resonerar. De vill bekämpa den djupa fattigdomen och då är de fossila bränslena nödvändiga. Vi i väst och i synnerhet politikerna och journalisterna har en tendens att bara se utsläppsproblematiken ur "vår" synvinkel utan och tänka på att vi aldrig blivit så rika utan de fossila bränslena.

Likväl kommer utsläppen från västvärlden även fortsättningsvis vara mycket höga. Vi lever i en demokrati, i Sverige har vi haft allmän rösträtt i drygt 90 år nu och bortsett från extremister på höger och vänsterkanten finns knappast någon som vill avskaffa demokratin. När det gäller att ta riktigt svåra beslut som garanterat inte uppskattas av väljarna har emellertid demokratin brister. Å I en demokrati är politikerna helt beroende  av väljarnas stöd för att vinna röster. Den oundvikliga följden blir givetvis att ingen (oavsett partitillhörighet) skulle våga ta beslut som granterat är mycket impopulära bland vanligt folk och diverse olika intresseorganisitioner från facket till svenskt näringsliv, motormänen, LRF etcetera, etcetera. Ågärdarna hur vi ska minska CO2 utsläppen är ett utmärkt exempel på detta.

Av allt att dömma krävs just det, mycket tuffa åtgärder för att på allvar  minska utsläppen. SVT-s Uppdrag granskning granskning hävdade för ca 1 månad sedan att en rad expertmyndigheter, t.ex naturvårdsverket och Vägverket slagit fast att enbart ny teknik aldrig kommer att minska utsläppen från transportsektorn märkbart, bilåkandet måste minska  om regeringens ambitioner på  detta område fram till 2025 ska uppnås. Likväl hävdar såväl Fredrik Reinfeldt och miljöminister Andreas Carlgren att det aldrig  kommer bli nödvändigt att minska bilåkandet. Nu teknik kommer ju att fixa det här!

Uppdrag granskning - regeringens klimatmål

Vad bygger de det på? Carlgren säger ju rent öppet att han inte delar myndigheternas bedömning. Våra politiker ägnar sig knappast åt egen forskning... Varför säger de så? De VET att man aldrig kommer att vinna ett val på säga åt väljarna att bilåkandet måste minska eller att Thailandsresan kommer att bli ett par hundra procent dyrare p g a höjda skatter på flygresor. Således kan man dra slutsaten att våra folkvalda antingen:

1) Lever i en drömvärld där man hoppas att någon forskare någonstans i världen kommer att svinga ett magiskt trollspö och uppfinna ett nytt bränsle som garanterat minskar utsläppen drastiskt.

2)Man är livrädda för att tala om sanningen för väljarna - ka vi ordna klimatet måste vi ta till dessa åtgärder.

Detta gäller naturligtvis inte bara Sverige utan hela västvärlden. Vilken president i USA vågar höja bensinpriset till motsvarande 15-20 kr/litern och lägga tunga koldioxidskatter som drabbar de delstater som har stora kolfyndigheter eller en kansler som  säger åt tyskarna att de måste minska på bilåkandet

? Ingen så klart. Istället blir det halvmesyrer och poltiskt "svammel", ansvaret att ta dessa beslut får någon annan stackare ta i framtiden, bara JAG slipper det.

Och denna problematik finns givetvis inte bara inom transportsektorn utan en rad andra områden, inom jordbruket, turistindustrin, köttindustrin mm mm. Hur kommer LRF och deras motsvarigheter i andra länder reagera när priset på kött ökar kraftigt? Sett ur politikernas synvinkel väljer de naturligtvis rätt taktik. Ska de vinna folkets röster måste de skjuta på de riktigt obekväma besluten så länge som möjligt. Men om klimathotet är så allvarligt som många forskare hävdar är taktiken förödande. Till slut MÅSTE någon ta dessa beslut men då är det kanske för sent för att hindra en global klimatkatastrof.

Tänk att så många i Köpenhamn kunde åstadkomma så lite

Konferensen i Köpenhamn håller på att avslutas. Inte för att mina förhoppningar var stora men slutresultatet blev ännu tunnare än jag trott. Ingen, inte ens vår extremt optimistiske miljöminister Andreas Carlgren kan vara nöjd med det här. Bortsett från löften om klimatbistånd till de fattigaste staterna finns absolut ingenting nytt och inga bindande överrenskommelser om utsläppsminskningar.

Andreas Carlgren -Foto Pawel Flato

Dessvärre visar bara det här återigen hur förvivlat svårt det är att  minska koldioxidutsläppen på global nivå och och vilken naiv inställning politiker och journalister haft/har i denna fråga. När världens ledare inte ens kan komma överrens om ett avtal värt namnet, trots stolta uttalande inför mötet att vi är "där för att åstadkomma resultat, inte bara prata" borde vara en väckarklocka för alla vad gäller utsikterna att komma fram till bindande avtal med kraftiga utsläppsminskningar. I slutändan är som vanligt viktigast för västvärlden att bevaka sina särintressen. Så småningom måste Kina och Indien också åtta sig reduktioner i utsläppen men jag har full förståelse för deras resonemang. Varför ska inte de få använda fossila bränslen i fattigdomsbekämpningen när vi i väst blivit rika på samma sätt?

Barack Obama då? Om någon nu på fullt allvar trodde att han skulle bli frälsaren som rådde ett vettigt avtal i hamn så måste de blivit grymt besvikna.. Han kom inte med något nytt och därmed var det helt kört. Det var i uteslutet att Kina skulle öka sina ambitioner när jänkarnas utfälstelser var så klena.

Vad händer nu? Till slut kommer det bli ett avtal som i alla fall kan kallas avtal, frågan är hur lång tid det tar. Under tiden kommer möten och konferenser att avlösa varandra. Tycker uppriktigt synd om alla gräsrötter bland allmänheten som engagerat sig så mycket och fått så lite tillbaka från politikerna.

Fortfarande stora problem i Köpenhamn

Endast 1 dag återstår av klimatkonferensen i Köpenhamn och fortfarande är ingenting som ens liknar ett vettigt avtal i sikte. Motsättningarna mellan I och U-länder är fortfarande mycket stor. Många sätter sitt hopp till Barack Obama  men det är ytterst osannolikt att han ska komma med något utspel som drastiskt förbättrar USA-s klena åtaganden hitills. Och därmed kommer inte Kina att och Idien att förbättra sina ambitioner heller. Och som jag skrev innan - varför skulle de göra det när giganten USA gör så lite?

Någon form av avtal blir det antagligen till slut men det kommer med all sannolikhet vara mycket urvattnat

De åtaganden som presenterats hitills ska tydligen inte räcka till mer än att uppvärmningen stannar vid 3 grader C

http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/temperaturen-hojs-med-3-grader-1.1015842

Världens energibehov kommer fortsätta att öka

Världens ledare är eniga om att utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt. Men en (av många viktiga saker) som man talar tyst om i klimatdebatten är hur världens energiförsörjning ska tryggas i en värld där världsekonomin förutses tuffa på som tidigare, d v s fortsatt global tillväxt. Lösning är av energifrågan är av central betydelse om utsläppen av växthusgaser ska sjunka.

 Hittills har ekonomisk tillväxt och ökad energikonsumtion gått hand i hand. Om man ska tro våra politiker tycks de ha en förhoppning av att detta mönster går att bryta via bättre hushållning med energi mm. Onekligen skulle det underlätta omställningen till en grön energianvändning oerhört men hur troligt är det egentligen? Studerar man hur energikonsumtionen ökat i världen senaste halvseklet framgår det att denna förhoppning snarast är en önskan utan kontakt med verkligheten, människans behov av energi bara ökar och ökar. 1973 konsumerade mänskligheten 54 500 TWH (terawattimmar), år 2006 senare gjorde vi av med 94000 TWH, en ökning med drygt 72 %.

Nationalencyklopedin- världens energiförsörjning

Enligt NE kommer energikonsumtionen att fortsätta öka med 2 % per år. Låter i underkant med tanke på hur fort framförallt Indien och Kina utvecklas. Men om vi utgår från att beräkningarna är riktiga kommer energianvändningen år 2025 att vara hela 166 929 TWH. År 2050 då koldioxidutsläppen enligt FN-s klimatpanel bör ha minskat med 80 % jämfört med 1990 kommer mänskligheten göra av med 272 865 TWH, en ökning med 505 % sedan 1973.

Nationalencyklopedin - energianvändning

 Att ställa om från ett energisystem baserat på kol och olja handlar med andra ord inte bara om att hitta alternativa energiformer utan de måste också vara robusta nog att i en framtida värld kunna förse oss med energi. Men hur mycket talas om att energibehovet av allt att döma kommer fortsätta att öka? Förfärande lite bland såväl politiker som miljörörelsen. Och tro att vi långsiktigt ska göra stora besparingar via effektiviseringar känns i bästa fall naivt, åtminstone om man menar minsta allvar med att lyfta miljarder människor ur fattigdom. Man tycks leva i en dimma och hoppas på det bästa.

Men är det verkligen så oerhört svårt att ersätta kol och olja?  Ersättarna som det talas om är främst vindkraft, biobränsle, solenergi, vågkraft och möjligen kärnkraft. Alla energiforskare är ense om att vindkraften har mycket stor potential men lider av dilemmat att det krävs oerhört många vindsnurror för att ha en rejält positiv effekt. Biobränslet är starkt ifrågasatt, inte minst etanol som ett framtida bränsle talas det allt mindre av sedan konflikten mellan västvärldens behöv av fordonsbränsle och de allra fattigas livsviktiga behov av mat för att överhuvudtaget överleva blivit allt tydligare.

Solkraft har en jättepotential på global nivå men lider delvis av samma problem som vindkraftverken. Det krävs väldiga mängder. Yta finns visserligen i överflöd i jordens stora öknar men behoven finns i stor utsträckning långt från de mest gynnsamma regionerna för storskalig satsning på solkraft, framförallt i Saharaöknen och Mellanöstern.

Däremot borde vågkraft vara en intressant källa som det talas väldigt lite om. Den är 100 % säker och potentialen måste vara enorm. En intressant idé är även tidvattenkraftverk. Potentialen borde vara enorm även här.

För att sammanfatta det går det nog teoretiskt att ersätta de fossila bränslena som läget är idag Jag tror nog mest på solkraft och vågkraft och kanske tidvattenkraft som de mest realistiska alternativen. Men teori och praktik är helt olika saker. Förutom de tekniska svårigheterna finns en rad intressemotsättningar inbyggda (som ingen pratar om) och har någon överhuvudtaget räknat om nämnda energikällor räcker i en värld framåt år 2100 där större delen av mänskligheten (åtminstone enligt FN-s ambitiösa målsättning) fått en levnadsstandard som närmar sig västvärldens. Tvivlar på det.

Vem vill införa global lag om barnbegränsning?

I en debattartikel i Expressen här om dagen författad av en person som heter Diane Francis hävdar författaren att det enda som kan stoppa en global klimatkatastrof är att befolkningstillväxten hejdas. Metoden för det ska vara att en global lag införs om "ett-barns" regeln som finns i Kina.

Expressen - debatt


Jag håller med om att befolkningstillväxten måste bromsas kraftigt, det håller inte med 9 miljarder människor år 2050 om man vill att alla ska ha ett gott liv. Metoden för att nå dit saknar dock helt verklighetsförankring. Att denna lag fungerar i Kina beror enbart på att landet är en diktatur där makthavarna kan köra över medborgarna. I en västerländskt samhälle är en sådan lag otänkbar. Ingen politiker skulle ens föreslå något sådant, det vore politiskt självmord!

Den snabba Befolkningstillväxten ska istället bromsas upp av en massiv fattigdomsbekämpning, utbildning åt alla och fri abort åt kvinnorna. Desvärre finns det starka krafter i världen som bekämpar kvinnors rättigheter med näbbar och klor, inte minst en organisation i den demokratiska världen vars högste ledare bor i Rom och benämns påve.

Fattiga och rika

Klimatkonferensen i Köpenhamn pågår som bäst med ca 15000(!) delegater från hela världen. Varför så oerhört många? Det är ju bara 193 länder representerade.

Nåväl, vi i väst har blivit rika genom att i stor utsträckning använda fossila bränslen. Kol och olja och i synnerhet oljan har gjort det möjligt att utveckla ett transportsystem ingen ens drömde om i början av 1900-talet. Men alla medaljer har en baksida. Följden har blivit luftföroreningar, svåra trafickstockningar och enligt de allra flesta en negativ inverkan på klimatet som potentiellt kommer att ha förödande konsekvenser för såväl människor som djur och växter.

Alla med sunt förnuft vet att det kommer bli nästan omöjligt att komma fram till ett vettigt avtal. Enligt klimatexperterna och politikerna får inte jordens medeltemperatur öka mer än 2 grader C fram tills år 2100 för att undvika en gigantisk klimatkatastrof. Alla bud som lagts hittlls räcker inte alls för att nå dit, det inser t.om en pajas som Andreas Carlgren.

Bortsett från det allmänna motståndet mot att ändra livsstilen och politikernas rädsla för folkets vilja (mer om det i framtida inlägg) är huvudorsaken till förhandlingarnas klena resultat djupa motsättningar mellan i och u-länder. De flesta u-länder står för en bråkdel av utsläppen men kommer drabbas hårdast om klimatförändringarna blir kraftiga. Men sedan finns det ett antal u-länder som är på väg att bli ekonomiska supermakter och vars CO2 utsläpp ökar snabbt. Främst märks givetvis Kina och Indien men även t.ex Brasilien. Kina och Indien har en befolkning på närmare 2,5 miljarder och trots att varje kines släpper ut mycket mindre CO2 än en genomsnittlig amerikan är ändå landets totala utsläpp de högsta i världen.

Har full förståelse för kinesernas och Indiernas åsikter att de måste tillåtas att få öka utsläppen i deras kamp mot fattigdomen som ställer till så mycket elände. Det var ju inte de som började använda fossila bränsle i jätteskala. Likväl blir utvecklingen väldigt svårstoppad om deras utsläpp fortsätter att öka i nuvarande takt. Men om manar allvar i väst med allt prat om "solidaritet", fattigdomsbekämpning "kraftfulla utsläppsminskningar" etc måste man i väst ta på sig en mycket större börda än Kina. Annars skriver de (med rätta) aldrig under något avtal, inte Indien heller.

I-länderna å andra sidan vill av ekonomiska och politiska skäl göra så små eftergifter som möjligt vad gäller utsläppsminskningar och bistånd till u-länderna för att hjälpa dem till anpassning. Det verkar vara viktigare att stoppa avverkningen av regnskogarna än att minska sina egna utsläpp... För i-länderna passar det även utmärkt att tvinga Kina till eftergifter då landet börjat bli ett allvarligt hot mot västs ekonomiska makt. Följden blir givetvis en total låsning i förhandlingarna. Om det blir något avtal överhuvudtaget kommer det bli ett mycket urvattnat dokument som garanterat inte kommer leda till omfattande reducerade utsläpp på global nivå.

Varifrån ska all energi komma som ersätter olja och kol?

Jag har länge optimist så tillvida att jag trott/hopats på att klimatproblemen går att lösa med ny teknik mm bara politiker mfl sätter klackarna i backen –utan att vi behöver ändra vår livsstil allt för mycket. Men ju mer jag satt mig in i frågan senaste tiden desto mer pessimistisk är jag. Ska man tro våra politiker är det ju inga problem att byta energisystem samtidigt som såväl vi i väst som människorna i den s.k tredje världen bara ska bli rikare och rikare. Rent nonsens när man tänker efter.

Enligt SVT-s Uppdrag granskning har en rad expertmyndigheter i Sverige slagit fast att enbart ny teknik aldrig kommer att lösa problemet med koldioxidutsläppen från transportsektorn. I och med att bilåkandet mm väntas öka kraftigt kommande 15-20 åren beräknar ju ansvariga myndigheter, att utsläppen på sin höjd minskar med en enda % om jag uppfattade det rätt, d v s nästan ingenting alls. Jag blev faktiskt bestört. Enligt Andreas Carlgren, statsminster Fredrik Reinfeldt mfl-s utsagor kommer det ALDRIG bli nödvändigt med att minska bilåkandet, ny teknik fixar alltihop, hurra! Det är ju rent nonsens om Uppdrag gransknings uppgifter stämmer. I bästa fall ägnar sig politikerna åt rent önsketänkande, i värsta fall vågar de av ren självbevarelsedrift inte tala om sanningen för medborgarna. Vilken politiker vågar gå till val på att vi måste höja bensinpriset till 25-30 kr kr/litern eller att bilåkandet måste minska drastiskt? (ska återkomma i detta ämne så småningom).

Och om detta gäller Sverige säger allt sunt förnuft att detsamma gäller övriga västvärlden. Och hur utvecklingskurvan för transportsektorn i Kina och Indien och därtill ökade utsläpp kommer att se ut kommande decennier vågar jag knappt tänka på. Sen 2 andra saker som sällan (eller aldrig) nämns i debatten
1) Världens befolkning fortsätter att öka, ca 90 miljoner/år, Kina och Indien-s ekonomier med totalt nästan 2,5 miljarder invånare växer så det knakar vilket naturligtvis leder till att även ländernas energikonsumtion ökar kraftigt.
2) Energi kan inte utvinnas ur ingenting det är en av fysikens viktigaste lagar men likväl ska (åtminstone enligt FN-s godhjärtade målsättning) miljardtals människor lyftas ur djup fattigdom (och därmed ökad energikonsumtion i tredje världen), utsläppen av växthusgaser minskas radikalt SAMTIDIGT som vi väst ska bli ÄNNU rikare. När man tänker efter har egentligen ingen kommit med ett vettigt förslag varifrån all energi ska komma som ska fixa alt detta – världsekonomin ska ju fortsätta växa! Enbart luddiga proklamationer om att satsa ”på vindkraft, solkraft, biobränsle” mm. Det går inte ihop helt enkelt. Hur satsningarna ska gå till har man inte en aning om. Eller för att uttrycka det mer bryskt - politikerna ägnar sig åt rent "pladder".
2)